Ventilation i Hemmagym i källare eller garage

Så skapar ventilationen en fräsch, torr och behaglig träningsmiljö i ditt hemmagym– året runt.

Att träna hemma ska kännas enkelt. Men när ett rum blir hemmagym förändras belastningen på inomhusmiljön: mer andning, mer fukt, mer damm och ofta högre temperaturvariationer. I källare och garage förstärks detta av att utrymmet ofta har sämre naturligt luftbyte och större risk för fuktproblem.

Den här guiden går igenom hur ventilationen påverkar ditt hemmagym, hur du snabbt kan bedöma nuläget och vilka åtgärder som brukar ge mest effekt – från enkla justeringar till rätt typ av system och underhåll. Artikeln är framtagen av redaktionen på Storstadens Ventilation tillsammans med ventilationstekniker Lars Ekman och OVK-kontrollant Stefan Lundgren, som tillsammans har över 35 års praktisk erfarenhet av ventilationslösningar i svenska bostäder.

Varför ventilation märks extra mycket när du tränar hemma

När du tränar ökar kroppens behov av syre och du ventilerar (andas) betydligt mer. Det gör att luften i ett litet eller dåligt ventilerat rum snabbt kan kännas ”tung”. Samtidigt tillför träning:

• Fukt från svett och utandningsluft – en person kan avge 0,5–1,5 liter fukt per timme vid intensiv träning, och i ett mindre rum märks det snabbt på både känsla och lukt
• Värme som gör att rummet känns instängt snabbare
• Partiklar och damm – särskilt om du har mattor, gummigolv, garageförvaring eller hobbyprylar i samma utrymme
• Lukt som lätt fastnar i textilier och porösa material när luftomsättningen är låg

Bra luftomsättning handlar därför inte bara om ”frisk luft”. Det handlar om att få bort fukt och föroreningar, minska lukt, hålla komforten uppe och i källare eller garage även minska risken för att problem byggs upp över tid.

Vad säger regelverket om luftomsättning?

Enligt Boverkets byggregler anges en grundprincip för uteluftsflöde i bostäder på minst 0,35 liter luft per sekund och kvadratmeter (l/s per m²). Det innebär att ett rum på 20 kvadratmeter behöver minst 7 liter frisk luft per sekund för att uppfylla minimikraven.

Men – och det här är viktigt att förstå – dessa krav och riktvärden utgår från normal bostadsanvändning. Ett hemmagym med regelbunden träning är inte alltid ”normal användning”. Stefan Lundgren, certifierad OVK-kontrollant med över 20 års erfarenhet, förklarar:

Samtidigt behöver man förstå en viktig detalj: luftens omsättning dimensioneras inte bara per yta, utan också utifrån personbelastning. I Folkhälsomyndighetens vägledning om god luftomsättning i bostäder lyfts att det totala uteluftsflödet inte bör understiga 4 liter per sekund och person, och att 4 l/s per person blir relevant när 0,35 l/s per m² inte räcker för antalet personer i rummet. Läs mer i Folkhälsomyndighetens vägledning om ventilation.

”När jag gör OVK-besiktningar i villor där ägarna har hemmagym ser jag ofta att luftmängderna räcker på pappret, men inte i praktiken. Vid träning ökar fukt- och koldioxidproduktionen dramatiskt. Jag rekommenderar att räkna med minst 0,5–0,7 l/s per m² i ett aktivt träningsrum, och gärna möjlighet att forcera upp till 1,0 l/s per m² under och direkt efter träning.”

Det betyder att samma 20-kvadratmetersrum som hemmagym bör ha kapacitet för 10–20 liter frisk luft per sekund – alltså upp till nästan tre gånger mer än minimikravet.

Snabbtest: tecken på att hemmagymmet behöver bättre luft

Om du känner igen flera av punkterna nedan är det ofta värt att se över inomhusklimatet och omsättningen på luften. Det här är signaler vi ofta hör från husägare när de kontaktar oss för rådgivning.

I stunden (under eller efter passet):

• Luften blir snabbt tung eller ”instängd”
• Du får lätt huvudvärk eller blir onormalt trött – ett klassiskt tecken på förhöjda koldioxidnivåer och/eller för låg luftomsättning i förhållande till belastningen
• Det känns varmt och klibbigt trots att rummet inte är stort
• Du märker att det ”luktar pass” länge efteråt

Över tid (dagar och veckor):

• Det finns en svag källarlukt eller unken doft som återkommer
• Kläder och handdukar blir lätt ”sur-luktiga” i rummet
• Du ser imma på fönster eller kalla ytor – särskilt i källare är detta en varningssignal för kondensproblem
• Du hittar damm snabbt på hyllor, speglar och utrustning
• Gummigolv eller träningsmaskiner börjar visa tecken på ytlig korrosion eller fuktskador

En enkel tumregel: Om du behöver ”vädra ikapp” efter varje pass är luftomsättningen ofta för låg – särskilt vintertid när vädring inte är hållbart. Relativ luftfuktighet (RF) i ett träningsrum bör ofta ligga ungefär mellan 30–60 procent för att undvika både torr luft och fuktproblem. En enkel hygrometer för några hundralappar kan ge dig värdefull information om hur rummet faktiskt mår.

Ett exempel från verkligheten: villan i Järfälla

Under våren 2025 fick vi ett uppdrag som illustrerar varför bra luftkvalitet och omsättning är så viktig i hemmagym. En villaägare i Järfälla kontaktade oss efter att ha upptäckt att träningsmaskiner och annan utrustning i källargymmet hade börjat få ytlig rostbildning och fuktskador.

Villan var på 230 kvadratmeter med ett källargym på drygt 25 kvadratmeter. Befintlig anläggning var ett äldre frånluftssystem som tekniskt sett uppfyllde minimikraven – men bara för normal källaranvändning, inte för ett aktivt träningsrum.

Vad vi hittade vid genomgången:

• Relativ luftfuktighet låg på 65–75 procent efter träning – långt över rekommenderade nivåer
• Luftomsättningen i gymmet var cirka 0,25 l/s per m² – under minimikravet
• Kondens bildades regelbundet på den kalla källarväggen mot norr
• Gummimattan hade börjat lukta trots regelbunden rengöring

Lösningen:

Vi installerade ett komplett FTX-system dimensionerat för hela villan, med extra kapacitet och ett separat tilluftsdon i gymmet med möjlighet till forcering. Totalkostnaden landade på 115 000 kronor inklusive moms efter ROT-avdrag.

Resultatet:

Sex månader senare gjorde vi en uppföljning. Relativ luftfuktighet hade stabiliserats på 45–55 procent, kondensen var helt borta, och – kanske viktigast för ägaren – gymmet kändes fräscht även när han kom ner för att träna dagen efter ett hårt pass. Han berättade också att han upplevde att han presterade bättre och orkade längre pass, något han tillskrev den förbättrade luftkvaliteten.

Det här är ett mönster vi ser ofta: husägare som investerat i en ordentlig luftbehandlings anläggning till sitt hemmagym beskriver inte bara att problemen försvinner, utan att själva träningsupplevelsen förbättras märkbart.

Källare, garage eller extra rum – olika utmaningar

Hemmagym i källare

Källare är ofta den vanligaste platsen för hemmaträning – och också den plats där luftens kvalitet och mängd betyder mest. Det beror på källarens speciella förutsättningar.

Typiska källarutmaningar:

• Fuktbelastning: fukt vandrar genom konstruktionen och kan kondensera på kalla ytor – särskilt problematiskt när du tillför extra fukt genom träning
• Lukt: den klassiska ”källarlukten” trivs när luft står still och är ofta ett tecken på mikrobiologisk aktivitet
• Temperatur: kalla väggar och golv i kombination med varm träningsluft skapar stora skillnader i temperaturzoner, vilket i sin tur driver kondensbildning

Lars Ekman, luftbehandlingstekniker med över 15 års erfarenhet av FTX-installationer, lyfter en viktig poäng:

”I källare handlar det inte bara om att få in frisk luft – det handlar minst lika mycket om att kontrollera fukten. En bra luftomsättning i en källare ska hålla rummet torrare och skapa ett jämnt luftflöde som förhindrar att luft ’står och jäser’ i hörn och döda zoner.”

Här är målet tydligt: hålla rummet torrare, få jämnt luftflöde och undvika att luften står still. I vissa fall kan det vara motiverat att kombinera mekaniska luftflöden med en avfuktare, särskilt under sommarhalvåret då varm, fuktig uteluft kan kondensera mot kalla källarytor.

Att ha gymet hemma i garaget

Garage och förråd har ofta andra problem än källare:

• Mycket partiklar – damm, smuts, gummirester från däck, och föroreningar från förvaring
• Temperatursvängningar – kallt på vintern, varmt på sommaren, vilket ställer krav på flexibelt luftflöde
• Luktvandring från förvaring, fordonstillbehör, kemikalier eller sopor som kan påverka träningsupplevelsen

Här är anläggningens jobb ofta att ta hand om partiklar och lukt samt hjälpa till att jämna ut komforten. Filtrering av tilluften blir viktigare i garagemiljö än i ett rent källarutrymme. Lars Ekman kommenterar:

”I garage rekommenderar jag alltid bättre filter än standardvalet – gärna F7 eller högre på tilluften. Annars riskerar du att systemet drar in föroreningar istället för att förbättra luftkvaliteten.”

Att bygga ett gym i ett rum på bostadsplan

Ett rum på bostadsplan kan kännas enklare att ventilera, men har sina egna utmaningar:

• Drag upplevs lättare när du är varm av träning och svettig
• Ljud från don och kanaler märks mer i bostadsmiljö
• Obalans i huset om du har stängda dörrar och olika zoner kan påverka hur luften rör sig

Här handlar det ofta om rätt balans i flöden och bra placering av till- och frånluft så att du får tillräcklig luftväxling utan att uppleva obehag.

Vilket ventilationssystem fungerar bäst för mitt gym i huset?

Det finns inget universalsvar som passar alla hus – men det finns tydliga mönster för vad som brukar fungera bäst i praktiken. Här går vi igenom de tre vanligaste systemtyperna.

Självdrag

Självdrag är det äldsta principen och bygger på att varm luft stiger och skapar ett naturligt tryckfall som drar in frisk luft genom ventiler och springor. Systemet är helt beroende av temperaturskillnad mellan inne och ute samt vindförhållanden.

När självdrag kan räcka:

• Större volym i rummet (minst 40–50 kubikmeter)
• Låga fuktnivåer och kortare träningspass
• Bra genomströmning via fönster och dörrar till andra utrymmen
• Milt klimat och stabila väderförhållanden

När självdrag ofta blir för svagt:

• Källare – temperaturskillnaden driver ofta luften fel väg
• Små rum under 20 kvadratmeter
• Återkommande lukt- eller fuktproblematik
• Vintertid – då du ogärna vädrar och temperaturskillnaden skapar andra problem

Stefan Lundgren är tydlig i sin bedömning:

”Självdrag i ett källargym är nästan alltid underdimensionerat. Jag har gjort hundratals OVK-besiktningar i villor med självdrag där luften bör förbättras, och i princip alla källarutrymmen har sämre luftomsättning än vad som behövs för ett aktivt träningsrum.”

Mekanisk frånluft (F-system)

Mekanisk frånluft utan värmeåtervinning innebär att en fläkt aktivt suger ut luft från bostaden, medan tilluft kommer in passivt genom ventiler och otätheter. Det skapar ett mer kontrollerat luftutbyte än självdrag.

Styrkor:

• Bättre och mer stabilt ”drag” ut ur rummet jämfört med självdrag
• Tar hand om fukt och lukt mer förutsägbart
• Relativt enkel och kostnadseffektiv lösning om huset redan har F-system

Att tänka på:

• För att systemet ska fungera optimalt behöver du tillräcklig tilluft på rätt ställe – annars riskerar du att luft sugs in från ”fel” platser som garage, vind eller genom otätheter i konstruktionen
• Ingen värmeåtervinning – all värme i frånluften går förlorad
• Kan skapa undertryck som i vissa fall förvärrar radonproblem (mer om detta längre ner)

FTX – Fläkt, Tilluft, Frånluft med Värmeväxling

FTX är ett balanserat ventilationssystem där både till- och frånluft är mekaniskt styrda och passerar genom en värmeväxlare. Det innebär att värmen i den utgående luften återvinns och värmer upp den inkommande friskluften.

Varför FTX ofta passar bäst för ditt gym hemma:

• Du får ett tydligt, jämnt och kontrollerbart luftflöde
• Du kan styra exakt var luften kommer in och var den lämnar rummet
• Filtrering av tilluften gör stor skillnad i dammiga miljöer som källare och garage
• Värmeåtervinningen gör det ekonomiskt försvarbart att ventilera mer
• Möjlighet till forcering vid behov – till exempel under och efter träning
• Tryckbalans minskar risken för problem med radon och fuktvandring

Lars Ekman sammanfattar:

”FTX är den lösning jag nästan alltid rekommenderar för de utrymmen i huset som avsätts för konditions- eller styrketräning, särskilt i källare. Du får kontroll, komfort och energieffektivitet i ett system. Det är en investering som betalar sig både i bättre träningsmiljö och lägre uppvärmningskostnader.”

En viktig detalj: FTX gör stor skillnad när det är korrekt dimensionerat, injusterat och underhållet. Ett system som är ”på plats men felbalanserat” kan upplevas som dragigt eller otillräckligt i just träningsrum. Därför är det viktigt att den som installerar systemet förstår hur rummet ska användas.

Vad kostar det?

Kostnaden för en komplett FTX-anläggning varierar beroende på husets storlek, antal våningsplan, typ av konstruktion (vind, väggar, bjälklag) och hur enkelt det är att dra kanaler.

Riktpriser för FTX-installation (inklusive moms efter ROT-avdrag):

• Villa på cirka 120 m²: 90 000–110 000 kronor
• Villa på cirka 180 m²: 110 000–130 000 kronor
• Villa på cirka 250 m²: 130 000–160 000 kronor

Dessa priser inkluderar aggregat, kanaler, don, installation och injustering. Tillkommer gör eventuella anpassningar för specifika rum för seriöst hemmaträning, till exempel extra tilluftsdon eller forceringsfunktion.

Att komplettera ett befintligt F-system med bättre tilluft till ett enskilt rum är betydligt billigare – räkna med 15 000–40 000 kronor beroende på omfattning – men ger inte samma fördelar som ett komplett FTX-system.

ROT-avdraget kan göra stor skillnad i totalkostnaden, men nivåer och villkor kan ändras över tid. Från och med 1 januari 2026 är rotavdraget 30 procent av arbetskostnaden, och det är endast arbetskostnaden (inte material eller resor) som ger rätt till avdrag. Vi rekommenderar alltid att kontrollera aktuella regler direkt hos Skatteverket innan du jämför offerter.

Placering och luftflöden i ett hemmagym

Ett vanligt misstag är att tänka ”bra luftomsättning = en ventil i väggen”. I praktiken är det luftens väg genom rummet som avgör om det känns fräscht eller inte.

Grundprincipen

• Tilluft ska komma in där den kan sprida sig i rummet utan att du upplever drag – ofta högt på en vägg eller i tak
• Frånluft ska ut där fukt, lukt och varm luft samlas – ofta lågt eller i närheten av fuktkällor

Det här skapar en ”ren” luftström genom rummet där frisk luft gradvis ersätter förbrukad luft.

Vanliga misstag vi ser

• Tilluft och frånluft sitter för nära varandra – luften ”kortsluter” och byts inte i hela rummet
• Dörren hålls stängd utan tillräcklig överluft – flödet stryps och luftomsättningen sjunker dramatiskt
• Luft tas från fel zoner i huset – lukt eller fuktig luft från andra utrymmen vandrar in i gymmet

Två praktiska exempel

Exempel 1: Källarrum med dörr mot trapphall

Se till att luft kan passera fritt mellan trapphall och gym, antingen via dörrspringa (minst 1 cm), överluftsgaller eller ventilerad dörr. Annars spelar det ingen roll hur mycket luft som omsätts – luften kommer inte kunna cirkulera som tänkt.

Exempel 2: Garagegym med mycket damm och förvaring

Fokusera på ett flöde som ”sköljer” rummet från en sida till en annan, inte bara byter luft i ett hörn. Tilluftsdonet bör sitta så långt från frånluften som möjligt, och tilluften bör vara filtrerad för att inte dra in damm och partiklar från garaget.

Underhåll som gör störst skillnad i praktiken

Här är det många husägare som tappar effekt utan att förstå varför. Hemmagymmet blir gradvis ”sämre” och lösningen verkar vara att vädra mer – när det egentligen är underhåll eller injustering som behövs.

Filterbyte

Om du har FTX eller filtrerad tilluft påverkar filterstatusen både luftkvalitet och flöde. Ett igensatt filter ökar motståndet i systemet, vilket minskar luftomsättningen och tvingar fläkten att arbeta hårdare.

Tecken på att filter behöver bytas:

• Sämre effekt trots att systemet går som vanligt
• Mer damm än tidigare på ytor i rummet
• Luften känns tyngre
• Fläktljudet har förändrats

Rekommenderad bytesfrekvens:

• Standardfilter: var 6–12 månad
• I dammiga miljöer (garage) eller vid intensiv användning (daglig träning): var 3–6 månad
• Kontrollera filtret visuellt var tredje månad

Rengöring av don och kanaler

I vissa fastigheter hjälper filterbyte långt. I andra sitter problemet i:

• Igensatta eller smutsiga don
• Dammbeläggningar i kanaler som minskar flödet
• Obalans i systemet efter ändringar i huset

Stefan Lundgren lyfter en vanlig missuppfattning:

”Många tror att ventilationssystem är ’installera och glöm’. Men ett FTX-system behöver service precis som en bil. Regelbunden kontroll av filter, don och luftflöden är avgörande för att systemet ska prestera som det är dimensionerat för.”

Det som brukar ge tydlig effekt:

• Rengöring av don och synliga kanaldelar minst en gång per år
• Professionell kanalrensning vart 5–10 år beroende på miljö
• Kontrollmätning av luftflöden och injustering vid behov
• Uppdatering av systemet när användningen ändras (till exempel när ett förråd blir hemmagym)

OVK – Obligatorisk Ventilationskontroll

OVK är en lagstadgad kontroll som gäller för flerbostadshus och vissa andra byggnadstyper. Villor omfattas normalt inte av OVK-kravet, men det kan ändå vara värdefullt att låta göra en funktionskontroll av systemet – särskilt om du ändrat användningen av utrymmen eller upplever problem.

Komfort: ljud, drag och temperatur

Ett bra hemmagym ska kännas fräscht utan att du stör dig på luften. Här är de vanligaste komfortproblemen och hur du kan åtgärda dem.

Drag

Drag upplevs ofta som obehagligt när du är varm och svettig – även luftrörelser som normalt inte märks kan kännas störande mitt i ett pass. Men problemet är inte alltid ”för mycket luft” – ofta handlar det om att luften kommer fel.

Så minskar du dragkänsla:

• Justera riktning på tilluftsdon så att luftstrålen inte träffar träningsytan direkt
• Välj don med bra spridningsbild som blandar in rumsluften
• Se över balansen mellan till- och frånluft – för stort undertryck kan skapa oönskade luftrörelser
• Placera tilluftsdon högt så att luften hinner tempereras innan den når golvnivå

Ljud

Ljud från anläggningen kan komma från don, kanaler eller fläktaggregat. I ett hemmagym kan lite bakgrundsljud vara acceptabelt – det döljs ofta av musik eller träningsljud – men störande ljud påverkar upplevelsen negativt.

Vanliga orsaker till störande ljud:

• För högt luftflöde genom ett underdimensionerat don
• Smuts eller obalans i systemet
• Vibrationer som överförs via kanaler eller upphängningar
• Turbulens vid böjar eller förgreningar i kanalsystemet

Lars Ekman har en praktisk approach:

”Ljud är ofta ett tecken på att något inte stämmer – antingen i dimensioneringen eller i installationen. Ett välplanerat system ska kunna leverera rejält med luft utan att du störs av det. Om du hör fläkten tydligt i gymmet är det värt att undersöka varför.”

Temperatur

Temperaturen i ett träningsrum behöver inte vara exakt som i resten av bostaden. Många föredrar att träna i något svalare miljö – 16–18 grader kan vara mer behagligt än 21–22 under fysisk aktivitet.

Ett FTX-system med bra injustering gör det möjligt att ha olika temperaturzoner i huset. I källare kan det vara en utmaning att värma upp till behaglig nivå utan att skapa kondensproblem – här är balansen mellan ventilation, uppvärmning och isolering viktig.

Extra viktigt i vissa hus: fukt och radon

I källare finns det två aspekter som kräver särskild uppmärksamhet och där hög luftkvalitet och rätt syremängd spelar en viktig roll.

Fukthantering i källare

Fukt i källare är ett komplext ämne som inte löses enbart med ventilation – men rätt ventilation är nästan alltid en del av lösningen.

Varningssignaler att ta på allvar:

• Återkommande ”källarlukt” – ofta ett tecken på mikrobiell aktivitet
• Synlig kondens på kalla ytor, särskilt under sommarhalvåret
• Material som känns ”råa” eller fuktiga
• Missfärgningar eller bubblor i färg/tapet
• Korrosion på metallföremål

Hur ventilation hjälper:

Ventilation transporterar bort den fuktiga luften innan den hinner kondensera. Ett FTX-system med balanserade tryckförhållanden minskar också risken för att fuktig luft pressas in i konstruktionen.

När ventilation inte räcker:

Om källaren har grundläggande fuktproblem – till exempel bristande dränering, otät grundmur eller kapillärsugning från marken – behöver dessa åtgärdas först. Ventilation kan hantera fukt som genereras av aktivitet (träning, tvätt, dusch) men kan inte kompensera för byggtekniska brister.

I vissa fall kan en avfuktare vara ett bra komplement, särskilt under sommaren då varm och fuktig uteluft riskerar att kondensera mot svala källarytor.

För mer information om fukt i byggnader, se Boverkets vägledning om fukt och fuktskador.

Radon och ventilation

Radon är en radioaktiv gas som finns naturligt i marken och som kan tränga in i byggnader – särskilt i källare. Långvarig exponering för förhöjda radonhalter ökar risken för lungcancer, och radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning.

Om du planerar bygga ett hemmagym eller andra boytor i källaren är det rekommenderat att mäta radon och åtgärda eventuella radonproblem.

Referensvärdet för radon i bostäder är 200 Bq/m³. Om din bostad ligger över detta värde rekommenderas åtgärder.

Hur ventilation påverkar radon:

Ventilationens påverkan på radonhalten beror på systemtyp och tryckförhållanden:

• Undertryck (typiskt för F-system utan tillräcklig tilluft) kan öka insugningen av radonhaltig markluft
• Balanserat eller svagt övertryck (typiskt för rätt injusterat FTX) kan minska radoninströmningen
• Ökad luftomsättning späder ut radonet men tar inte bort källan

Stefan Lundgren understryker vikten av helhetsperspektiv:

”Om du har känd radonproblematik i huset bör du tänka igenom hur ventilationsförändringar kan påverka situationen. Att installera mekanisk frånluft utan att säkerställa tillräcklig tilluft kan faktiskt förvärra ett radonproblem. FTX med god tryckbalans är generellt ett säkrare val ur radonsynpunkt.”

Vår rekommendation:

Om du planerar ventilationsåtgärder i en källare och inte vet radonstatusen – gör en radonmätning först. En långtidsmätning under eldningssäsongen (oktober–april) kostar några hundralappar och ger värdefull information. Läs mer på Strålsäkerhetsmyndighetens webbplats.

Sammanfattning: steg för steg mot bättre luft i hemmagymmet

1. Identifiera nuläget – använd snabbtestet tidigare i artikeln och mät gärna luftfuktigheten med en hygrometer
2. Förstå ditt system – ta reda på vilken typ av ventilation du har och hur den är dimensionerad
3. Åtgärda underhållsskuld – byt filter, rengör don och kontrollera att flöden fungerar som de ska
4. Utvärdera behov av förbättring – utifrån rummets storlek, hur du tränar och vilka problem du upplever
5. Välj rätt lösning – från enklare åtgärder som bättre tilluft till komplett FTX-system beroende på situation och budget
6. Följ upp – kontrollera att åtgärderna ger önskat resultat och etablera rutiner för underhåll

För dig som bygger gym hemma

När ventilationen sitter blir hemmagymmet ett rum du faktiskt vill använda: det känns fräscht, torrt och behagligt – och det blir enklare att skapa en rutin som håller över tid.

Om du samtidigt vill hitta kvalitativ träningutrustning som passar ditt upplägg – oavsett om gymmet ligger i källare, garage eller ett extra rum – kan det vara hjälpsamt att utgå från sammanställningar där produkter jämförs på ett praktiskt sätt. Se till exempel Bäst i test för träning och hälsa på FitLife.se för bra guider och recensioner av gymredskap och träningsutrustning.

Att komma igång med ett eget hemmagym handlar inte bara om att köpa rätt utrustning – det handlar också om att rummet faktiskt fungerar att använda. Med fria vikter och en mängd olika övningar blir belastningen på luften ofta högre än man tror, särskilt i källare eller garage där luftomsättningen kan vara begränsad. När du märker att passet känns bättre, att lukten inte hänger kvar och att rummet torkar upp snabbare efteråt är det ett tydligt tecken på att ventilationen fungerar som den ska – och då blir det enklare att träna regelbundet utan att hemmagymmet blir ett “projekt” mellan passen.

Vanliga frågor om ventilation i hemmagym

Artikeln är framtagen av redaktionen på Storstadens Ventilation i samarbete med ventilationstekniker Lars Ekman och OVK-kontrollant Stefan Lundgren.